Till toppen

Remissvar

Här publicerar vi några av våra svar på remisser från departement och myndigheter. För att söka på ord, använd CTRL + F.

Förslag till ny avgiftsföreskrift avseende Sjöfartsverkets farledsavgifter (SJÖFS 2017:27)

Skärgårdsredarna anser att man måste undanta passagerarfartyg >300 i inre fart, när de verkar inom
ett och samma län, från kravet på farledsavgifter och rapportering i MSW. (publ. 2018-06-29)

Läs hela svaret här

Förordning om Eko-bonussystem

Skärgårdsredarna anser att Trafikverket ska ges möjlighet att lämna stöd i form av eko-bonus även för överflyttning av persontransporter från väg till sjöfart. Detta skulle påskynda omställningen till mer miljöanpassade transporter och stimulera en ”HÅLLBAR INRIKES SJÖFART” även för passagerarfartygen. (publ. 2018-04-17)

Läs hela svaret här

SOU 2017:95

Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Skärgårdsredarna delar utredningens bedömning att det behövs mer hållbara transporter inom turism och besöksnäringen. För att detta ska ske måste det skapas modeller för att finansiera investeringar inybyggnation av moderna miljöanpassade fartyg. (publ. 2018-04-05)

Läs hela svaret här

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:102) om bemanning

Föreningens styrelse har kommit fram till en generell slutsats enligt följande: Skärgårdsredarna vill att myndigheten fortsätter att utfärda säkerhetsbesättningsbeslut (minimibemanning) för fartygen efter rederiets förslag. Dessa ska vara funktionsbaserade, dvs. grunda sig på riskbedömning med hänsyn till vilken säkerhetsutrustning som finns ombord. Rederiet ska kunna ta beslut om situationsanpassad bemanning utifrån antal passagerare, väderlek, teknisk utrustning mm. Detta ska finnas beskrivet i rederiets ISM. Trafikupphandlande instanser måste informeras av Transporstyrelsen om att de ska definiera krav på personalstyrkans storlek för att inte bemanningsnumerären ska bli en konkurrensfaktor. (publ. 2017-12-22)

Nationell plan för transportsystemet 2018‐2029

Kollektivtrafik på vatten har kapacitet att avlasta vägtrafiken, korta resvägen, öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för resenärer på många platser i framför allt storstäderna. Det krävs inga stora infrastrukturinvesteringar men den infrastruktur som behövs i land måste finnas med i ett tidigt skede i planeringen. För att detta ska hända behövs en samverkansmodell för inblandade aktörer. Upphandlad trafik på vatten måste vara tillräckligt långsiktig för att ge utrymme att utveckla nya moderna fordon och även ge ekonomiskt utrymme för sådana investeringar. När det gäller forskningsanslag anser vi att miljöanpassade färjor i stadstrafik vore lämpligt som demonstrationsprojekt och önskar att utpekade resurser avsätts för detta. (publ. 2017-11-29)

Läs hela svaret här

Ändring av skeppsbegreppet

I följande remissvar redogörs de mest centrala frågeställningar som Skärgårdsredarna har identifierat kopplade till det nya skeppsbegreppet. Samtidigt påtalar Skärgårdsredarna behovet av dels förtydliganden vad gäller konsekvenserna av det ändrade skeppsbegreppet samt även anpassningen av "15-metersgränsen" för registrering av större båtar till vissa gränser för tillsyn m.m. Skärgårdsrenarna anser sammanfattningsvis att det är olyckligt att skeppsbegreppet har olika innebörd i olika författningar och att detta i förlängningen riskerar att leda ill en rättsosäkerhet. (publ. 2017-11-21)

Läs hela svaret här

Regelförenkling för sjöfarten - ändringar i fartygsregisterförordningen

Vi vill i detta remissvar peka på den oro som nu finns i branschen för att fartyg mellan 12 och 24 meter inte längre kommer att kunna pantsättas och att bankerna av den anledningen kommer att ge sämre villkor som kortare amorteringstider, högre räntor och lägre belåningsgrad. Detta har bekräftats när vi jämfört lånevillkor hos Statshypotek med villkor hos de banker vi kontaktat. Vi befarar att även mindre varv kan komma att få problem att finansiera nybyggen. Vi önskar därför att departementet gör en tilläggsutredning för att klarlägga konsekvenserna för nybyggnation och ombyggnation av dessa fartyg. (publ. 2017-11-19)

Läs hela svaret här

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2011:116 om utbildning och behörigheter för sjöpersonal

Skärgårdsredarna är positiva till förkortade tjänstgöringstider med högre kvalitet på praktik så som det föreskrivs i remissen. Skärgårdsredarna anser att förslaget innebär att en tjänst som sjöbefäl i inre fart blir mer attraktiv då förändringarna medför att studerande på sjöfartskola kan se målet som behörigt sjöbefäl inre fart inom en mer rimlig tid. SKärgårdsredarna anser i stort sett också att förslaget i framtiden innebär fler och bättre utbildade sjöbefäl i inre fart. (publ. 2017-05-05)

Läs hela svaret här

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat och tillsyn inom sjöfartsområdet (nytryck)

Skärgårdsredarna delar i stort Transportstyrelsens förslag till ändringar i tillsynsföreskriften och förslag till förändringar av bottenbesiktningsintervall för fartygstyperna. Vad vi förstår så finns det en del krav som kommer att behöva uppdateras med en ändringsföreskrift när föreskrift och allmänna råd för fartyg i nationell sjöfart (Pnf) träder i kraft. Detta gäller exempelvis kravet på förnyelse av certifikat var 60 mån. Skärgårdsredarna har förutsatt i detta svar att det inte kommer att bli några stora förändringar efter remissrundan av föreskrift och allmänna råd för fartyg i nationell sjöfart. (publ. 2017-01-17)

Läs hela svaret här

Transportsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för fartyg i nationell fart - Pnf

Allmänt ser Skärgårdsredarna det som positivt att man övergår från detaljkrav till funktionsbaserade regler. Vid övergång till nya regelverket är det viktigt att man vidmakthåller intentionerna och grundförutsättningarna i projektet att jobba för regelförenkling och att nu certifierade fartyg ska kunna fasas in ”as is” i nya reglerna. Då omfattningen av allmänna råd i föreskriftsförslaget är mycket begränsade är det svårt att förutse konsekvenserna av reglerna i alla delar. Vi förstår att de allmänna råden ska ses som ett rörligt dokument som kompletteras efter hand. Vi vill dock påtala att i takt med att nya allmänna råd kommer till utifrån TS tolkningar och bedömningar kan delar av föreskriften behöva uppdateras. (publ. 2016-10-21)

Läs hela svaret här

Ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)

Rubricerad lag och förordning måste ändras för att det ska bli möjlighet att införa nya regler för den nationella sjöfarten. I grunden är Skärgårdsredarna positiva till inriktningen av Projekt nationella föreskrifter (Pnf) som förhoppningsvis ska leda fram till ett modernare, mera anpassat och relevant regelverk. I vissa avseenden är det svårt att överblicka konsekvenserna av föreslagna förändringar då föreskrifterna i Pnf inte är presenterade. Det kan innebära att en del ståndpunkter i vårt svar kan komma att behöva omvärderas när föreskrifterna är klara och konsekvenerna kan överblickas. (publ. 2016-02-23)

Läs hela svaret här

Energiskatt på el - en översyn av det nuvarande systemet.

Skärgårdsredarna ser det som mycket angeläget att gränsen avseende bruttodräktighet om minst 400 tas bort. Alla fartyg och båtar oavsett brutto som nyttjas för yrkesmässig sjöfart borde undantas från kravet om energiskatt på landström. Ett sådant beslut skulle på ett positivt sätt påskynda utvecklingen mot flera el-drivna fartyg, framförallt till kollektivtrafik. Det finns idag ett fåtal el-drivna fartyg i kollektivtrafiken, men intresset från både trafikupphandlare och redare är stort. Det är dock förhållandevis dyra fartyg att bygga och driva vilket gör att utvecklingen skulle vara betjänt av ekonomiska incitament för påskynda byggandet av flera klimatsmarta och emissionsfria fartyg framförallt för kollektivtrafik i våra städer. (publ. 2016-01-12)

Läs hela svaret här

Transportstyrelsens avgifter 2016

Skärgårdsredarna menar att:
-TS måste förbättra sina redovisningsrutiner och kvalitetssäkra sina underlag.
-TS måste göra en grundläggande analys och utreda varför E-fartygens ”timkostnad” är avsevärt högre än för andra liknande fartygskategorier TS måste se över sina kostnadsslag och renodla det som är att hänföra till tillsyn.
-TS måste fortsätta att jobba med att sänka sina OH-kostnader.
-Inför 2017, då nytt tillsynssystem införs bör avgiftsmodellen ändras från grunden.
-TS måste förbättra dialogen med branschen och vara mer transparenta avseende underlag och analyser inför arbetet med ny avgiftsmodell för 2017. (publ. 2015-08-10)

Läs hela svaret här